Vad är en arkeologisk rapport, var finns de och hur de kan användas i undervisningen

Ny kunskap om arkeologiska fynd från platser du redan känner väl låter det förflutna kommer närmare, även om tidsavstånden är mycket stora.

Arkeologiska rapporter och fynden är de viktigaste nycklarna till vår tidigaste närhistoria. I den här texten tas kortfattat upp:

  • Vad arkeologiska rapporter innehåller.
  • Var de går att få tag på.
  • Hur de kan användas i undervisningen.

Efter en arkeologisk undersökning, en utgrävning, är dokumentationsmaterialet, den arkeologiska rapporten, och fynden det som finns kvar av fornlämningen. Rapporten, som ska lämnas in till länsstyrelsen, är en redovisning och tolkning av detta källmaterial.

Genom rapporteringen från arkeologiska undersökningar tillkommer nytt källmaterial, som är ett viktigt underlag för den ständigt pågående historieskrivningen.

Nya metoder och analyser gör att forskarna omprövar tidigare slutsatser och tolkningar. Det betyder att de tolkningar som ges i en rapport kan ha övergivits eller visat sig vara felaktiga.

Kraven på vad en arkeologisk rapport ska innehålla har sett olika ut under olika tider. Äldre rapporter, från 1900-talets första hälft, är ofta kortfattade medans yngre rapporter kan vara mycket utförliga.

Idag ställer länsstyrelsen ofta krav på en populärvetenskaplig sammanfattning av rapporten, som ska vända sig till allmänheten. Det används ibland facktermer, utan någon närmare förklaring, men det fungerar utmärkt att googla de ord som kan vara svåra att förstå för den oinvigde.

Trots en del svårigheter för en lekman att förstå och värdera arkeologiska rapporter är de en tillgång i undervisningen eftersom de handlar om en specifik plats, som i bästa fall ligger i elevernas hemtrakt och kanske redan är känd av eleverna.

Det går enkelt att få fram arkeologiska rapporter, se länkar nedan.

Om eleverna själva ska läsa och förstå rapporterna behöver de troligen mycket stöd i inledningen av arbetet.

Här nedan är tre exempel på vad arkeologiska rapporter kan innehålla. Vi ger också några förslag på frågor, i exemplen nedan, som kan diskuteras i klassen.

Syfilis i Härnösand

När man började gräva för nytt vatten och avlopp på Franzengatan vid Domkyrkan i Härnösand dök det upp skelettdelar. Länsmuseets arkeologer tillkallades och började ta tillvara benen.

”Bland benen finns ett kranium med tydliga sjukdomstecken, över stora delar av skallbenet syns kavitationer (ska vara ”kaviteter”, dvs gropar, vår anm). Osteologer vid Stockholms universitet som sett fotografier av kraniet tror att personen varit drabbat av syfilis. Kraniet kommer att sändas ner till Stockholms universitet för analys. Den totala mängden ben som framkom rymdes i två flyttkartonger. Benmaterialet kommer att återbördats till domkyrkoförvaltningen för återbegravning.”
Ur: Arkeologisk schaktkontroll samt undersökning med anledning av utbyggnad av Domkyrkan Raä 25:1 och 26:1.

Frågor:

Vad är syfilis?

När kunde man bota sjukdomen?

Finns det sjukdomar idag som inte går att bota?

Vad betyder det för ett samhället att det finns smittsamma sjukdomar som inte går att bota?

Varför finns det människoben under Franzengatan?

Varför återbegravs benen?

Norrlands äldsta kända häst

Västernorrlands museum genomförde 2016 en arkeologikurs i samarbete med Härnösands pensionärsuniversitet och intresserad allmänhet. Fornlämningen som undersöktes var en boplatslämning från bronsålder-äldre järnålder, i Säbrå socken i Härnösand.

En bränd hästtand som hittades i nordöstra delen av det östra schaktet daterades till tidsspannet 900-790 f.Kr. Tanden är därmed från bronsåldern och utgör det hittills tidigaste belägget för häst i Norrland.”

Ur: Populärvetenskaplig sammanfattning av arkeologisk kursundersökning 2016 inom boplatsen Raä 433 i Säbrå socken.

Frågor:

  • Hur såg hästarna ut under järn- och bronsålder?
  • Vad använde man hästar till under järn- och bronsålder?
  • Hur kan man veta hur gammal tanden är?

Storkok i Selånger

I Rapport över besiktning företagen vid fyndplats för ämnesjärn i Valla, Selånger socken, Medelpad (1958) står det att man vid plöjning påträffat nio ämnesjärn i en halvklotformad kittel.

På Wikipedia står att ämnesjärn ”är råämnen av järn tillverkade under tiden 500-1000 e.Kr.”

Om vi googlar på ”ämnesjärn” och ”Selånger” får vi bl a en träff på skriften Arkeologi i Norr (https://www.arkeologiinorr.se/Lindeberg%20AiN%2012.pdf) och artikeln Gravar med järnkittlar i Medelpad och Hälsingland av Marta Lindeberg. I artikeln, sid 83, finns det en bild på fyndet från Selånger och vi kan läsa att selångerskitteln rymmer 20 liter och är den största som hittats i landet.

Frågor:

  • Vad är en kittel och hur användes den? Hur lagade vi mat innan det fanns kokkärl?
  • Vad är ett ämne/ämnesjärn? Visa bild från nätet på ämnesjärn.
  • Varför har någon grävt ner en kittel och nio ämnesjärn för över tusen år sedan? Vad säger det om den tiden samhälle?
  • Om du skulle gömma något värdefullt din familj äger idag, vad skulle det vara för något och hur skulle du gömma det?

Tidig odling och mycket, mycket mer längs E4

I samband med Trafikverkets nybyggnation av Europaväg 4 mellan Myre och Sundsvall genomfördes flera arkeologiska undersökningar. Vad arkeologerna då hittade kan man lösa om i rapporten ”Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning nr 837 inom fastigheten Kvissle 5:1, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.”

Den 160 sidor långa rapporten ger en intressant bild av hur människorna levt i Njurunda de senaste 4000 åren. Vi får genom pollenanalyser reda på hur landskapet sett ut och vad som serverades. På sidan 40 kan man läsa:

”Pollenanalysen visar att det i närheten av Solberg fanns strandängar under tidsperioden 2000-1500 f.Kr. Solberg var då en ö utanför Ljungans utlopp. /…/ Analysen visar att odling av sädesslaget korn har förekommit under bronsåldern samt under den yngre järnåldern (1500 f.Kr-900 e.Kr) och under sen tid (1600-1900 e.Kr.).”

Av korn gör man tunnbröd och gröt och i Solberg har de alltså ha ätit gröt sedan bronsåldern. Rapporten går, utifrån benfragment, också igenom vad för djur som hållits och ätits.

Den arkeologiska undersökningen är mycket omfattande och en mängd föremål från olika epoker grävdes fram. De intressantaste föremålen är avbildade i rapporten.

Här finns rapporter

Västernorrlands museum

Enklast är att söka på socken och i rutan som är förifylld med ”Alla objekttyper” välja ”Rapporter”.

https://vnmuseum.se/sok-i-arkivet-samlingarna/

Riksantikvarieämbetet

http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/4

https://app.raa.se/oppnadata/forndok/login;jsessionid=EA77F48A8809C78A4E536BDE5251C938?0

Rapporter kan sökas fram på den här sidan genom att välja ”Avancerat sök” och välja ”Objekttyp” ”Arkeologiska publikationer länsstyrelsens uppdrag”.

I rutan ”Dokumenttyp” välj Rapporter. (Här finns många andra intressanta dokument att men de får du botanisera i på egen hand)

I rutan ”Län” välj Västernorrland.

I rutan ”Kommun” skriv in den kommunen du vill ha rapporter från.

Klicka på ”Sök” längst ner till höger på sidan.

Läs mer om rapporter här

https://www.raa.se/kulturarv/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/arkeologi/rapportering-och-dokumentation/