Elevövning: Så här funkar arkeologi

Övningarna ska hjälpa eleverna förstå de problem som arkeologerna dagligen ställs inför. De här två övningarna visar på möjligheter och svårigheterna med att återskapa det förflutna utifrån saker man hittar i marken.

1. Vad händer när olika saker hamnar i jorden?

Eleverna gräver ner saker av olika material i marken och gräv sedan upp dem igen efter en tid.

Förslag på vad som kan grävas ner är:

• Något som rostar, tex en bit metall.
• Något ätbart, ett äpple och ett ben från en fläskkotlett.
• Något i plast, en legobit.

Klicka här för blanketten ”Min undersökning av hur olika saker förändras när de ligger i markens jord”, som eleverna ska fylla i före och efter nedgrävningen. På blanketten ska de ange vad de tror sker med föremålen när de ligger under marken och efter att föremålet grävts upp ska de skriva i vad som hände med föremålet under tiden det låg i jorden.

Både mycket och lite kan hända med föremål som ligger några veckor eller månader i marken. En räv kan komma och gräva upp benet eller föremålet kan se ut exakt som när de grävdes ner. Så är det också för arkeologer. Benfynd är nästan alltid omrörda av djur, som rävar och möss, medans andra tusentals år gamla föremål efter rengöring ser nästan nya ut, som pilspetsar i sten och krukskärvor.

Frågor att diskutera i klassen efter att experimentet genomfört:

• Hände det med föremålen ni skrev skulles ske?
• Var det något som hände med föremålen som ni inte hade skrivit ner innan?
• Vad kommer att försvinna (tex förmultna eller rosta bort) och vad kommer att finnas kvar för framtida arkeologer att utforska från vårt klassrum om 100 år och om 5000 år?

2. Soporna berättar.

Detta behövs:

• En papperskorg (med bara torra sopor för annars kan det bli kladdigt) eller i en skrivbordslåda.
• En linjal.
• Papper och penna.

Arkeologer letar i gamla sopor. En undersökning av en boplats är i huvudsak en undersökning av vad som kastats bort, saker som gått sönder eller är oanvändbara. Precis som våra sopor. (Några saker har så klart också oavsiktligt tappats eller avsiktligen grävts ner som tex i en grav.)

Under arkeologiska utgrävningar är det viktigt att dokumentera var föremålen hittades, så att de kan kopplas till en så kallad anläggning (en grav, en härd eller en husgrund) eller en bestämd koordinatpunkt. Fynden läggs i märkta påsar eller kartonger. Alla data förs in på en föremålsblankett. Under grävningen måste eleverna därför arbeta systematiskt och försiktigt så att inte ordningsföljden rubbas eller föremålen skadas.

Eleverna undersöker innehållet i papperkorgen/lådan och fyller i en föremålsblankett där de:
1. Ritar av föremålen.
2. Skriver ett sakord, tex yxa, papperbit, konservburk
3. Skriver ner var lådan/papperskorgen stått?
4. Beskriver var föremålet låg i papperskorgen/lådan mätt i centimeter, från papperskorgens/lådans överkant. Om det är en stor låda kan den delas in en i fura rutor.
5. Beskriv hur föremålet ser ut och vad det kan vara för något.
6. Vilket material föremålet är gjort av?
7. Mäter föremålet och väger det.
8. Skriver ner vad det är för föremålet och hur det kan ha använts?
9. Datering. Hur gammalt är föremålet?

Frågor att diskutera i klassen:
1. Vilken sak hamnade där först? (Det är inte alltid det som ligger i botten är äldst. Små saker åker lätt ner eller någon människa kan ha rört om i lådan.)
2. Under hur lång tid har föremålen samlats?
3. Vem kan ha lagt föremålen i soporna/lådan?
4. Varför har sakerna hamnat där de ligger?
5. Går det att berätta en historia utifrån föremålen ni gräver fram?
Inta alla frågor kan besvaras, men om utgrävningen görs noga kan ni få reda på en hel del.