Hällristningar

Hällristningar är benämning på figurer som huggits, skurits, slipats, eller knackats in på fast berg (ofta sluttande hällar) och på större och mindre stenblock.

I Skandinavien förekommer två typer av hällristningar. Det är fångstfolkens jägarristningar i norr, som är de äldsta, och de yngre jordbruksristningarna i söder. Hällristningarna vid Nämforsen är jägarristningar och älgen är det vanligaste motivet.

Hällristningar kan beskrivas och förklaras på många sätt. Det finns flera olika tolkningar om varför man valt att rista in figurer i sten. Några av tolkningarna som finns är att det är berättelser, schamanistiska riter, klanmärken eller jaktmagi, för att få god jaktlycka.

Men vad är då en hällristning? Hur ser de ut?

Sverker Jansson menar att ”Hällristningarna vid Nämforsen är en av Sveriges allra äldsta monumentala konstutställningar”.

Vad är en hällristning?

En hällristning kan se ut på flertalet olika sätt. Det kan vara en figur, en cirkel eller en linje som är uthuggen i sten. De kan föreställa allt möjligt som älg, människa, båt, fisk, yxa, plog, häst, ren, och björn för att nämna några exempel.

Forskarna brukar prata om att hällristningarna har direkt kontakt med vatten och då menar de ofta forsande eller hastigt rinnande vatten. Forntidens ristare valde att hugga ut figurerna på de flata hällarna vid vattnet.

I Norrland återfinner vi idag fortfarande hällristningar vid vattendragen, men samma sak gäller inte för Mellansverige och södra Sverige. När de sydliga ristningarna gjordes under bronsåldern, låg även de i kontakt med vatten. Idag återfinns dessa dock, beroende på landhöjningen, en bit från vattnet.

Hällristningar finns spridda över hela Sverige och forskarna brukar prata om två olika grupper av hällristningar, å ena sidan jordbruksristningar och andra sidan jägarristningar eller jakt- och fångstristningar. De här grupperna kopplas samman med olika geografiska eller kulturella områden, men även olika tidsperioder. Generellt kan man säga att jordbruksristningar görs och används under bronsåldern i södra och mellersta Sverige & Skandinavien, medan jägarristningar finns i norra Sverige & Skandinavien och tillverkas  under yngre stenåldern fram till mitten av bronsåldern.

Det som skiljer dessa två grupper åt är bland annat vad som avbildas. När jordbruksristningar visar tamboskap, visar jägarristningarna vilda djur som älg, ren, björn, fåglar och fiskar. Gemensamma figurer är människor och båtar, men hur dessa figurer ser ut skiljer sig åt mellan söder och norr.